Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Denna kandidatuppsats syftar till att underso?ka hur antalet na?ra va?nner spelar roll fo?r sannolikheten att ha varit arbetslo?s. Vidare syftar uppsatsen till att studera om sambandet mellan antal na?ra va?nner och arbetslo?shet pa?verkas av hur ma?nga av de na?ra va?nnerna som a?r arbetslo?sa eller utlandsfo?dda. Bland de na?ra va?nnerna finns anva?ndbara resurser som kan bidra med information, inflytande, sociala referenser och bekra?ftelse av identitet, vilket kan skapa fo?rutsa?ttningar fo?r individen att la?ttare etablera sig pa? arbetsmarknaden.

Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

Bakgrund Oha?lsa bland arbetslo?sa a?r ett stort samha?llsproblem. Med la?gkonjuktur och o?kning av arbetslo?shet kra?vs a?ven samha?llsinsatser form av rehabilitering och arbetsmarknadsinsatser fo?r att fa? ma?nniskor tillbaka till sysselsa?ttning och da?rmed ekonomisk sja?lvsta?ndighet. Syfte Syftet med studien a?r att belysa de fo?ra?ndringar som sker hos individer ga?llande motivation och tilltro till sin egen fo?rma?ga efter genomga?nget projekt hos Samordningsfo?rbudet O?stergo?tland.

Att stora projekt som t.ex. Öresundsbron, Globen eller tunneln genom HallandsĂ„sen har studerats i stor omfattning kan enkelt konstateras genom sökning av litteratur. Vidare förefaller stora projekt betraktas som en företeelse i dagens samhĂ€lle. Men, det verkar inte finnas nĂ„gra studier som strĂ€var efter att skapa en helhetsbild i syfte att beskriva och förklara företeelsen stora projekt. Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att utveckla en teori om stora projekt.

TillgÀnglig statistik visar att IT-projekt misslyckas i större omfattning Àn projekt i andra branscher. Denna trend har lÀnge existerat och man har dokumenterat misslyckanden iutvecklingsprojekt Ànda tillbaka till början av 90-talet. Varför fortsÀtter detta vara ett problem Àn idag, trots allt arbete som lagts ner pÄ att utforma nya projektstyrningsmodeller,utvecklingsmetoder och certifierande utbildningar? Denna studie undersöker IT-projekt och tar fram de nyckelfaktorer som orsakar att IT-projektmisslyckas. I uppsatsen utförs en flerfallsstudie dÀr fyra seniora IT-projektledare fÄr dela medsig av sin erfarenhet och kompetens inom omrÄdet.

Projekt Àr idag en populÀr arbetsform. Att se projekt som en avgrÀnsad verksamhet skapar problem med att föra över kunskap och erfarenheter mellan projekt inom organisationen. Genom en projektutvÀrdering kan en organisation föra vidare erfarenheter mellan projekt och förbÀttra framtida projekt. Vi valde att göra en fallstudie i tre organisationer för att se vad projektutvÀrderingar ger organisationer och hur tidigare erfarenheter förs vidare. Undersökningsenheternas företrÀdare framhöll vikten av att lÀra av tidigare erfarenheter och att göra en projektutvÀrdering.

Problem: Ekonomer i IT-projekt Àr ett vÀldigt outforskat omrÄde. FrÄgan Àr om ekonomens kompetens utnyttjas och dras nytta av i projekten. Vi vill se vad ekonomen kan ha för roll i IT-projekt och om de kan tillföra nÄgot för att förbÀttra projekten. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att föreslÄ roller och arbetsuppgifter som kan passa en ekonom i IT-projekt. Metod: För att kunna nÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod.

Problem: Ekonomer i IT-projekt Àr ett vÀldigt outforskat omrÄde. FrÄgan Àr om ekonomens kompetens utnyttjas och dras nytta av i projekten. Vi vill se vad ekonomen kan ha för roll i IT-projekt och om de kan tillföra nÄgot för att förbÀttra projekten. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att föreslÄ roller och arbetsuppgifter som kan passa en ekonom i IT-projekt. Metod: För att kunna nÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med en professor i programvaruteknik, företag och PT-studenter som arbetat med ekonomstudenter i IT-projekt under studietiden.

Definitionen av ett projekt Ă€r att det mĂ„ste gĂ„ att mĂ€ta om ett projekt nĂ„tt sitt mĂ„l eller inte. Ett projekt skall ocksĂ„ ha en klar och tydligt faststĂ€lld slutpunkt, dĂ€r projektgruppen upplöses och projektet avslutas.De metoder som valts att anvĂ€ndas för datainsamling Ă€r intervjuer med projektledarna och kunderna. Även litteraturstudier har anvĂ€nts för att kartlĂ€gga redan existerande kunskap inom omrĂ„det samt för att bygga upp en teoretisk referensram.I denna studie beskrivs arbetsgĂ„ngen hos tvĂ„ projekt. Vid jĂ€mförande och analys av arbetsgĂ„ngen vid de bĂ„da projekten visade det sig att det fanns bĂ„de likheter och skillnader. I resultatet redovisas de bĂ„da projektens arbetsgĂ„ng, samt vad projektledarna och kunderna har för Ă„sikter om respektive projekts genomförande och slutresultat.

Definitionen av ett projekt Ă€r att det mĂ„ste gĂ„ att mĂ€ta om ett projekt nĂ„tt sitt mĂ„l eller inte. Ett projekt skall ocksĂ„ ha en klar och tydligt faststĂ€lld slutpunkt, dĂ€r projektgruppen upplöses och projektet avslutas.De metoder som valts att anvĂ€ndas för datainsamling Ă€r intervjuer med projektledarna och kunderna. Även litteraturstudier har anvĂ€nts för att kartlĂ€gga redan existerande kunskap inom omrĂ„det samt för att bygga upp en teoretisk referensram.I denna studie beskrivs arbetsgĂ„ngen hos tvĂ„ projekt. Vid jĂ€mförande och analys av arbetsgĂ„ngen vid de bĂ„da projekten visade det sig att det fanns bĂ„de likheter och skillnader. I resultatet redovisas de bĂ„da projektens arbetsgĂ„ng, samt vad projektledarna och kunderna har för Ă„sikter om respektive projekts genomförande och slutresultat.